Finns det vilja till utveckling

Dom senaste månaderna har det varit mycket kring gruvnäringen i länet. Många har vi väl varit som följt den dramatiska utvecklingen kring Northland i Pajala kommun. Ett drama som fick en lösning till slut med nya finansiärer. Därmed kan gruvprojektet fortsätta i kommunen. 

Samtidigt pågår det i Älvsby kommun ett arbete med start av gruvverksamhet i Laver, ett arbete som hälsas med stor förväntan av många i kommunen inte minst kommunledningen. Det ger framtidshopp och framtidstro för många. Ett breddat och utvecklat näringsliv i dom bägge kommunerna ger möjligheter till långsiktig överlevnad.

Vi kan även följa dom utmaningar som finns i Kiruna och Gällivare kommuner. Utmaningar som innebär att samhället måste flytta på sig för att gruvbrytningen ska kunna fortsätta.

Oavsett om det gäller ny eller befintlig verksamhet så ställs den lokala politiken och lokala politiker på svåra utmaningar. Utmaningar som innebär att man ska fatta beslut som bär och håller på lång sikt. Dessutom är det lätt att det uppstår populistiska yttringar som piskar upp en opinion mot verksamheten.

Dessa är svåra att möta eftersom mycket av det som sägs av dessa saknar faktisk grund. Det är dessutom så att dom som företräder dessa populistiska åsikter aldrig själv behöver ta ansvar över resultatet av deras arbete. Ett ansvar som alltid ska och måste bäras av dom politiska ledningarna i respektive kommun. 

Det är inte ovanligt att den politiska oppositionen sällar sig till motståndargrupperingarna.

Allt för att försöka vinna lättvindiga röster i nästa val.

I allt detta känns det frustrerande att motståndet mot gruvbrytningen i Jokkmokks kommun utåt sett verkar så kraftfullt. För mig är det självklart att man måste få undersöka om fyndigheten är brytvärd skulle den vara det är det för mig lika självklart att den ska utvinnas. Inte minst nödvändigt för att en gruva i Jokkmokk skulle ge kommunen möjligheter till fortsatt överlevnad.

När jag nu sagt detta så är det lika självklart för mig att de miljöhänsyn som ska tas också ska göras även här. Men måste även hitta lösningar för olika maranvändare inte minst rennäringen i samförstånd med exploatören.

Finns det vilja till utveckling går det att lösa.

Den viljan måste finnas även i Jokkmokk.

Partiledare i Almedalen.

Efter att ha sett alla partiledartalen i Almedalen kan jag konstatera att det inte fanns så mycket gemensamt från alliansens företrädare. Det känns märkligt att dom som leder landet inte verkar ha någon gemensam strategi för hur landet ska utvecklas. Men ett var dom rörande överens om, det mesta var socialdemokraternas fel.

Jag tyckte det kändes tryggt att Stefan Löfven ägnade sitt tal till att beskriva vad vi vill när vi vinner valet 2014. Det var ett ideologiskt tal som beskrev hur samhället hänger ihop. 

Framtiden är inte ödesbestämd utan den går att påverka. Med politiska beslut så går det att skapa ett bättre samhälle. Ett samhälle där politiken stimulerar tillväxt och skapar förutsättningar för nya jobb.

Ett solidariskt samhälle där våra gemensamma resurser fördelas till dom som behöver det bäst.

Där vi även tar ansvar för att våra gemensamma tillgångar används på så effektivt sätt som möjligt.

Jag tror att många börjar bli less på dom experiment som den moderatledda regeringen utsatt oss för. Less på att lösningarna på alla problem är skattesänkningar. Vi har nu fått en mängd jobbskatteavdrag men ändå tror jag dom flesta upplever att det är ett större utanförskap idag än då den moderatledda regeringen tillträdde 2006. Ett utanförskap som kraftigt bidrar till att människor känner sig otrygga.

Ur otrygghet kommer rädsla och rädsla föder hat.

Ett hat som gör att grupper som Sverigedemokraterna växer sig starka.

Ett sådant samhälle vill jag inte ha därför behöver Sverige en ny regering 2014.

Sensia är fortfarande på tapeten

Efter att under gårdagen besökt Arvidsjaur konstaterar jag att skandalen kring Sensia fortfarande finns i folks medvetande.

Hur kunde det hända?

Har dom ingen skam i kroppen?

Hur mår personalen?

Finns det politiker som fortsätter att försvara detta beteende?

Frågorna var många men svaren är inte alltid så lätt att ge. 

Det som ingen trodde skulle ske har hänt i Norrbotten. Tre vårdcentraler ägda av privata riskkapitalister är sökta i konkurs. Utan hänsyn till de patienter som valt dem som vårdgivare, utan hänsyn till den personal som gjort ett fantastiskt arbete med patienterna.

Om dom har skam i kroppen vet ingen eftersom dom inte behöver synas i det offentliga ljuset, man kan gömma sig i anonymitetens dunkel.

Den sista frågan blir enklare att svara på, det finns politiker som försvarar beteendet. Nu senast moderaten Gunilla Wallstén som i insändare dessutom har fräckheten att anklaga mig och det offentliga som skyldiga. Vi skulle ha "lekt svälta räv" med ägarna enligt Wallstén.

Kan bara konstatera att i ett första uttalande så sa en representant för ägarna att " vi har bara haft en lönsamhet på 3-4 % på verksamheten. 3-4 % räcker alltså inte för dessa giriga ägare.

Samma Wallstén har själv varit med och utformat regelverket och ersättningsnivån för vårdvalet. Nu tar hon inget ansvar för fattade beslut. Så kan en politiker utan eget ansvar också agera.

Det känns i det sammanhanget skönt att tillhöra ett parti och en landstingsledning som tar ansvar för patientsäkerheten. Det var ganska enkelt att besluta om att tacka nej till det förslag som fanns eftersom det inte fanns någon garanti för läkarmedverkan på ett par av vårdcentralerna.

Wallstén verkar bara ha ägarglasögonen på sig och kanske har hon själv ägarintressen i verksamheten. Något som inte är ovanligt i moderata kretsar, senast aktuellt sedan en moderat minister ertappats med stora ägarintressen i det rekonstruerade gruvbolaget som är verksamt i Pajala.

Det skulle kunna förklara att hon sjunger riskkapitalisternas lov. 

Den sången behöver inte jag sjunga tack och lov.

Sensias konkursansökan fortsätter att bekymra

Första semesterdagen tillbringade jag större delen på landstingshuset. Efterdyningarna av Sensias konkursansökan är fortfarande högaktuell för oss i landstinget. Det senaste som media vill att jag kommenterar är att tydligen så har ersättningen för listade enligt vårdvalet betalats ut till moderbolaget inte till det bolag som utför uppdraget.

Vad svarar man på sånt?

Självklart visar det på ytterligare omoraliskt och ett fullständigt hänsynslöst agerande från det riskkapitalbolag som äger de tre hälsocentraler som bedriver vårdverksamhet i länet.

Man har alltså enligt media inte låtit ersättningen betalas ut till dessa, utan valt att behålla dom i moderkoncernen. Det är då inte underligt att dessa bolag har drabbats av likviditets problem.

Det blir intressant att följa konkursförvaltarens arbete och se resultatet av detta. Skulle inte bli förvånad om det i slutändan blir så att det var ingen konkurssituation i bolaget.

Finns det mer fördolt som vi inte ser ännu.

Det skulle inte förvåna mig det minsta.

Undrar om allianspolitikerna i länet är förvånade över detta. Tror inte det tyvärr.

En dag fylld av intryck

Jag har idag mött medborgare tillsammans med kamrater från s- föreningen i Öjebyn. Platsen var Öjeby kyrkmarknad en av de bättre marknaderna i länet. Hög kvalité på det som säljs i marknadsstånden och mycket folk från hela länet. Dessutom ett stort inslag av ungdomar eftersom Piteå Summer Games pågår samtidigt, en av de största fobollsturneringarna för ungdomar i Sverige.

Men det som var mest intressant var att samtala med medborgarna i en av kommunerna som drabbats av den konkursansökan som dom oseriösa ägarna av Sensias hälsocentraler lämnade in i måndags. Jag mötte många förtvivlade personer som uttryckte sin ilska över det som hänt. En frustration och ilska över hur det är möjligt att man från en dag till annan kan besluta att stänga ner sin verksamhet. Utan hänsyn till det uppdrag som man får betalt för att utföra och som man bevisligen tjänat pengar på. Samtidigt fanns det en oro att landstinget inte skulle klara att ta emot så många personer över en natt. Det är naturligtvis svårt att under korta samtal ge svar på dom frågor och funderingar som många hade. Men min upplevelse var att dom korta samtalen ändå gav alla ett hopp om att landstinget kommer att lösa den utmaning som vi står inför nämligen att vi över en natt får en stor del av de som listat sig hos dom privata.

Dessutom var det bra att kunna förklara att de samtal och förslag till lösningar som landstinget haft med konkursförvaltarna inte var patientsäkra och att landstinget dessutom skulle ta fullt ansvar över en verksamhet som bedrevs på annat håll. Då är det att märka att det stora handlade om det medicinska ansvaret. Att det dessutom krävdes att vi trots att man redan fått ersättning för juli månad skulle betala nya ersättningar till de privata. Dessutom fanns det stor osäkerhet över hur det skulle vara med tillgången på läkare.

I ett sådant perspektiv var det enda rimliga beskedet att tacka nej till förslaget från konkursförvaltaren och börja organisera för att ta emot nya patienter.

Det är med spänd förväntning som jag nu kommer att följa konkursförvaltarens arbete. Jag är övertygad om att allt inte kommit fram om den riktiga orsaken till att ägarna agerade så skoningslöst och hänsynslöst mot patienter och personal.

Ordning och reda inom vårdverksamhet ett måste

De senaste dagarnas utveckling inom vården och det fria vårdvalet leder till många slutsatser. Lagen om valfrihet är inget jag ifrågasätter. Lagen ger landstinget som huvudman skyldighet att öppna upp för konkurrens inom primärvården, men dessutom möjlighet att utforma regler och krav på hur verksamheten ska bedrivas. Regler som dessutom har krav att det skall vara konkurrensneutralt. Just det kravet är enkelt att mäta.

Men mera krångligt blir det att skapa ett regelverk som skapar trygghet för medborgarna som listar sig på ett privat alternativ. Det finns självklart oseriösa ägare som inte bryr sig om vad som händer om man plötsligt p.g.a  för liten men dock lönsamhet väljer att avveckla verksamheten. Precis detta har vi nu upplevt i Norrbotten.
Med sådana ägare behöver man fundera hur man skall skapa ett ännu skarpare regelverk som tryggar patientsäkerheten från hastiga avvecklingar.

För många som är ivriga förespråkare för privata alternativ, både politiker och enskilda personer, verkar det ibland som att vi som värnar om patientsäkerheten bara vill förhindra privat verksamhet. Så är det naturligtvis inte men ansvarstagande måste vara ledstjärna för dom som vill konkurrera inom vårdsektorn.

Ett ansvarstagande som det tack och lov finns flera som visar i både länet och landet, men tyvärr har vi även fått se motsatsen de senaste dagarna. Ett anonymt ägande av sådana som vill ha högsta möjliga avkastning på insatt kapital har inga långsiktiga avsikter med att bedriva hälsocentraler.

Ägare utan ansikte är inte aningslösa!

Funderar över hur skoningslöst riskkapitalister kan agera. Det kan nog enbart ske eftersom man sällan behöver göra sig synliga. Man äger och verkar på distans utan att behöva ta personligt ansvar. Med ett sådant ägande så kan man utan pardon fatta beslut om att från en dag till annan stänga tre hälsocentraler utan att ta någon som helst hänsyn till 20000 listade medborgare, varav många har stort behov av insatser från sjukvården.

Man tar inte heller ansvar för personalen som har gjort ett fantastiskt jobb över tid med god vård till medborgarna men även berikat redan rika riskkapitalister. Hur kommer jag fram till den slutsatsen? Jo mycket enkelt, man valde att lämna in konkursansökan dagen före löneutbetalningarna skulle ske. Därmed får staten ta ansvar för lönerna och personalen går miste om innestående övertid och semesterersättningar. Det smakar mer än illa i munnen.

Att sedan en del av läkarna verkat genom olika bolag och inte heller får någon ersättning via den statliga lönegarantin kan man ju också beklaga.
Vi har sett den utvecklingen inom dom privata skolorna och nu ser vi det inom sjukvårdens område.
Marknaden är skoningslös mot utsatta grupper.

I ett sådant läge känns det märkligt att det finns politiker som vill utveckla mer av vårdval inom andra områden. Dessutom är det märkligt att man inte ger svar på hur man tänker sig den utvecklingen.
Jag känner stolthet över att vara socialdemokrat och vår utformning av politiken.
Sjukvård ska ges efter behov inte efterfrågan!

Reflektioner efter ett landstingsfullmäktige

Jag kan inte låta bli att reflektera över dagens landstingsfullmäktige. Ett möte som genomförs tre dagar efter det att vår största privata vårdgivare med tre hälsocentraler ansökt om konkurs.
Det som är den intressanta reflektionen är att den borgerliga alliansen ( läs moderaterna, centerpartiet och folkpartiet) inte var det minsta tveksam till effekterna av ett vårdval. Samtidigt så beskriver man hurtigt hur man vill gå vidare och införa mer experiment i sjukvårdssystemet i Norrbotten.
I glättiga formuleringar så sjunger man hyllningssånger till det utmärkta med att utveckla mer av vårdval i vårt landsting.

Att 20000 listade personer står utan vårdcentral verkar man vara måttligt bekymrad över.
När dessutom vd:n förklarar att en konkurs var det bästa och snabbaste sättet att avveckla vårdcentralerna finns ingen självrannsakan från alliansens företrädare. Dessutom vet dom precis som vi att det inte handlade om för lite pengar in i verksamheten utan att som v:n själv beskriver "vi har inte haft större lönsamhet än 3-4% därför avvecklar vi." Inte heller detta leder till eftertanke från alliansens företrädare.
Det sista och kanske mest märkliga var att samme vd sa "att det är inget problem för patienterna det finns andra hälsocentraler att lista sig på."
Då blev det alldeles synligt och uppenbart att man har ingen som helst känsla för sina "kunder".

I allt detta vore det klädsamt om det fanns någon insikt eller någon uns av eftertanke från alliansens sida men icke.
Jag känner stark oro för utvecklingen inom det politiska systemet. Men det kan ju vara så att dom starkaste kritikerna till vår (s,v och mp:s) budget har bestämt sig för att lämna landstingspolitiken och siktar nu på en riksdagskarriär.

20 000 Norrbottningar blev utan vårdcentral över en natt..

Rubriken kan kännas braskande men de är just det som inträffat i Norrbotten och på flera andra platser i landet. Det innebär INTE att dom patienter som drabbas kommer att stå utan möjligheter till vård. Självklart inte, landstinget som är den största vårdgivaren i länet kommer naturligtvis att ta ansvar för att ge den vård som behövs.

Känns situationen igen?
Så har det sett ut i hela landet när privata skolor över en natt lagts ner, det offentliga d.v.s kommunerna har fått träda in. Ansvarstagandet för eleverna har dom privata tagit lätt på.

Jag vill gärna tillkännage att jag inte är nån förespråkare för vinstdrivande företag inom vård omsorg och skola men eftersom den borgerliga regeringen har beslutat att införa ett sånt system så får vi gilla läget. I det läget gäller det att säkerställa att skattebetalarnas pengar används på rätt sätt.

Vår modell på vårdval har handlat om att säkerställa att dom som vill konkurrera på denna marknad också ska ta ansvar för hela patienten. I detta har vi skapat ett system som gör att man får ta ansvar för även svårt sjuka patienter. Med en sån utformning har det visat sig att det är svårt att tjäna dom pengar på verksamheten som riskkapitalisterna kräver. Man kan ha många synpunkter på det. Men att som jag läser i dagens tidningar i ett uttalande från Sensia "det är inget problem för patienterna det finns andra hälsocentraler att söka sig till" då visar riskkapitaliserna sitt rätta ansikte.
Beskedet är tydligt, vi tjänar inte tillräckligt med pengar på verksamheten någon annan får ta hand om patienterna.

I ett sådant läge känns det svårt att förstå att företrädare för allianspartierna vill gå längre i Norbotten. Man vill fortsätta att utsätta Norrbottningarna för ytterligare experiment. Förslag som dom driver är att stycka upp vårdvalet i mindre bitar för att dom privata ska kunna plocka ut enbart de lönsamma delarna.

Nej nu känns det tryggt att vara socialdemokrat och konstatera att vården skall ges efter behov och ett tydligt nej till en efterfrågestyrd vård.

Politiskt ansvar!

Funderar mycket efter senaste landstingsfullmäktige över hur man visar och tar politiskt ansvar. Dom två senaste mandatperioderna har vi (s,v,mp) haft ansvaret att leda landstingets verksamhet. Under vårt ledarskap så har vi genomfört många och viktiga förändringar allt för att säkerställa att vi långsiktigt ska kunna tillförsäkra Norrbottningarna en god hälso- och sjukvård till hög kvalité.

Att säkerställa allt detta för att alla ska få del av den viktigaste välfärdsinsatsen är inte alltid lätta beslut att ta. Vården skall erbjudas alla efter behov, vi har ingen avsikt att vården skall vara efterfrågestyrd.

Det är därför tragiskt att den samlade oppositionen hela tiden obstruerar och blockerar utan att ha några egna förslag till framtidens lösningar. Allt handlar om att populistiskt lämna förslag som bidrar till att långsiktigt äventyra den framtida utvecklingen.

När deras förslag inte får gehör ens i den samlade oppositionen så ägnar man sig åt att använda återremissinstrumentet för att blockera utveckling. Vid senaste landstingsfullmäktige så återremitterade man t.o.m den strategiska planen. Allt detta gör att det blir omöjligt att fortsätta budgetarbetet inför 2014. Vi blir nu tvungen att ha ett extra fullmäktige till en kostnad för skattebetalarna till mer än

100 000kr. Så kan man också visa politiskt ansvar.

Det senaste som inträffat är att folkpartiet (läs Jens Sundström) anmält Landstingets primärvård till Konkurrensverket. Vår egen verksamhet anmält av en styrelse ledamot i den egna styrelsen kan inte skapa förtroende.

Jodå det är samma Jens Sundström som uppmanande norrbottningarna att köpa aktier i Northland rescorses mitt under den största krisen som bolaget hade.

Populism och ansvarstagande är två skilda saker, med populism kommer man inte långt. Med politiskt ansvarstagande kommer man längre.

Trevlig midsommar.

Nystart på bloggandet

Har efter moget övervägande bestämt mig för att väcka liv i min insomnande blogg.
Inser att den varit efterfrågad och det är många som väntar på att den ska komma igång igen. Att blogga tar ju lite tid i anspråk men om man koncentrerar sig på att skriva kort men innehållsrikt så borde det vara möjligt att komma med något med jämna intervaller.
Väl mött på denna blogg ni som väntat.