Hur kunde det hända?
Har dom ingen skam i kroppen?
Hur mår personalen?
Finns det politiker som fortsätter att försvara detta beteende?
Frågorna var många men svaren är inte alltid så lätt att ge.
Det som ingen trodde skulle ske har hänt i Norrbotten. Tre vårdcentraler ägda av privata riskkapitalister är sökta i konkurs. Utan hänsyn till de patienter som valt dem som vårdgivare, utan hänsyn till den personal som gjort ett fantastiskt arbete med patienterna.
Om dom har skam i kroppen vet ingen eftersom dom inte behöver synas i det offentliga ljuset, man kan gömma sig i anonymitetens dunkel.
Den sista frågan blir enklare att svara på, det finns politiker som försvarar beteendet. Nu senast moderaten Gunilla Wallstén som i insändare dessutom har fräckheten att anklaga mig och det offentliga som skyldiga. Vi skulle ha "lekt svälta räv" med ägarna enligt Wallstén.
Kan bara konstatera att i ett första uttalande så sa en representant för ägarna att " vi har bara haft en lönsamhet på 3-4 % på verksamheten. 3-4 % räcker alltså inte för dessa giriga ägare.
Samma Wallstén har själv varit med och utformat regelverket och ersättningsnivån för vårdvalet. Nu tar hon inget ansvar för fattade beslut. Så kan en politiker utan eget ansvar också agera.
Det känns i det sammanhanget skönt att tillhöra ett parti och en landstingsledning som tar ansvar för patientsäkerheten. Det var ganska enkelt att besluta om att tacka nej till det förslag som fanns eftersom det inte fanns någon garanti för läkarmedverkan på ett par av vårdcentralerna.
Wallstén verkar bara ha ägarglasögonen på sig och kanske har hon själv ägarintressen i verksamheten. Något som inte är ovanligt i moderata kretsar, senast aktuellt sedan en moderat minister ertappats med stora ägarintressen i det rekonstruerade gruvbolaget som är verksamt i Pajala.
Det skulle kunna förklara att hon sjunger riskkapitalisternas lov.
Den sången behöver inte jag sjunga tack och lov.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar